Just denna bok flödade texten fram. Den bara kom, jag satt framför datorn och jag skulle vilja säga att orden skrevs av sig själv.
Funderade lite på varför denna text kom när jag skrev av mig min frustration. Det var ju inte min berättelse, detta har inte hänt mig.
När jag visade berättelse fick jag höra att jag skrivit en barnbok och tänkte att det kanske skulle vara kul att göra något med den, om det var meningen?
Kanske kul att ge bort till mina barn.

Då började själva genomgången av texten. Flera i min omgivning fick läsa texten och hjälpa till att ha synpunkter. Nyttigt och jag blev uppmärksammad på att jag har några favoritord, som jag upprepade lite för mycket.

Boken fick ligga ett tag, skulle jag våga skicka in den till något förlag? Hur skulle jag ta emot kritik och ett tack, men nej tack. Sådana tankar fick mig att tveka. Vilka förlag skulle jag skicka boken till?

Jag började göra efterforskningar, vilka förlag som tog emot manus.
Upptäckte att vissa har perioder då de tar emot manus och vissa hade manusstopp. Det skulle skickas i ett visst format. Dessutom skulle man få ihop ett följebrev med lite information. Vissa förlag ville inte ha med bilder.

Jag fick helt enkelt skriva ner, läsa på och fundera vidare..

Fortsättning följer